Kategori: Om sällskapet

Vi bevarar Gustafs minne

För att inte Gustaf Schröders minne skall blekna har Gustaf Schröder-Sällskapet bildats vars syfte är att bevara och vidareutveckla insikten om de såväl litterära som kulturhistoriska värden som finns i Gustaf Schröders författarskap.

Vi bildades 1989 och firade 20-årsjubileum 2009. Sällskapet har cirka 600 medlemmar spridda över hela landet, övriga Europa och i USA.

Vårt arbete inriktas på dokumentation av allt material som finns om och av Gustaf Schröder. Vi har ögonen öppna efter nya och okända uppgifter och försöker följa upp och kontrollera dessa.

Nyutgåvorna ett viktigt arbete

Allt sedan starten har vi arbetat med en serie nyutgåvor av Gustafs alla böcker. En nyutgåva per år ger vi ut, som också skickas ut som årsbok till medlemmarna.

Hittills har 18 nyutgåvor producerats i Sällskapets nya serie. Senaste utgåvan, Minnen från mitt jägarliv, utkom 2010. (Läs mera under ”Böcker”).

Årsmötet som hålls den 6 juni varje år – på Gustafs födelsedag – brukar alltid förläggas på en plats som har anknytning till Gustaf Schröder på något sätt.

Fyra gånger om året utkommer den 8-sidiga medlemstidningen NYING, som tar upp allt som handlar om Gustaf Schröder. (Läs mera under ”Medlemstidningen NYING”).

Gustaf Schröder-Sällskapets Litteraturpris

Sällskapet instiftade 1996 ett Litteraturpris, som skall delas ut till en författare eller kulturarbetare som arbetar i Gustafs anda.

I statuterna för priset står det:

”Priset skall utdelas till författare som  i Gustaf Schröders anda verklighetstroget skildrat jakt och naturupplevelser, ävensom genom historiska berättelser och romaner lyft fram händelser och skeenden i landskaps- och bygdehistoria”.

Senast delades Litteraturpriset ut 2008 till Ann Sundén-Cullberg, från Torsby.

En frisk fläkt från vildmarken

En frisk fläkt av vildmark, där man kunde förnimma doften av röken från en nying, spreds i Stockholms societetssalonger i slutet av 1800-talet. En vild värmlänning chockerade och underhöll blaserade herrar och damer med bloddrypande skildringar av björnjakter djupt inne i de okända skogarna. Det var så jägaren och bokhållaren Gustaf Schröder blev framgångsrik författare för 120 år sedan.

Stockholm var en fjärran exotisk plats för en skogsman och jägare, kan man tycka. Gustaf Schröder, som föddes på Gustavdagen den 6 juni 1824 i Edsvalla, var ingen stadsmänniska. När han kom till Stockholm 1888 hade han under ett 64-årigt liv tillbringat sin mesta tid ute bland de susande granarna och sovit många nätter under bar himmel med en nying som enda värmekälla.

Vildmarken hans hem

Jakten hade varit hans drivkraft och vildmarken hans riktiga hem. Att han på sin ålders höst skulle bli en av våra mest lästa författare hade han ingen aning om.

Varför skriver du inte om detta uppmanade hans vänner Anders Zorn och Albert Engström.

Gustaf tog sin penna och började skriva. Samma år utkom hans första bok Minnen från skogarna på Bonniers. Det blev en succé. Så hade ingen förut beskrivit jakten, skogarna och människorna.

Många böcker

I rask takt skrev sedan Gustaf Schröder 26 egna böcker och han lade inte sin penna åt sidan förrän han var 85 år gammal. Hans böcker handlade om jakt, om den tidens arbete på bruk och i skogen. Han beskriver finnarna och deras kultur som ingen annan och han är en duktig skidåkare och ger sig till och med på att göra en instruktionsbok i skidåkning.

I fosterhem

En märklig man måste man påstå, som egentligen inte hade någon påkostad utbildning. När han som femåring kom med sin familj till Arvika började bekymren. Faderns spinnerifabrik gick över styr och fadern dog när Gustaf var ung. För en syskonskara på 11 barn gällde det för änkan att hitta fosterhem åt barnen. Gustaf hamnade bl.a. på herrgården i Häljeboda och fick läsa för informatorn tillsammans med herrgårdens barn.

Böckerna intresserade inte Gustaf så mycket som smedernas jaktskildringar. Snart fanns också Gustaf i jaktgänget, när de drog ut på jakt. Det var i Häljeboda som tonårige Gustaf sköt sin första varg i en fångstgrop.

Han kom att bli den tidens mest kände jägare, som fällde mer än 60 björnar, tusentals harar, tjädrar och orrar.