En vild värmlänning
En frisk fläkt från vildmarken
En frisk fläkt av vildmark, där man kunde förnimma doften av röken från en nying, spreds i Stockholms societetssalonger i slutet av 1800-talet. En vild värmlänning chockerade och underhöll blaserade herrar och damer med bloddrypande skildringar av björnjakter djupt inne i de okända skogarna. Det var så jägaren och bokhållaren Gustaf Schröder blev framgångsrik författare för 120 år sedan.
Stockholm var en fjärran exotisk plats för en skogsman och jägare, kan man tycka. Gustaf Schröder, som föddes på Gustavdagen den 6 juni 1824 i Edsvalla, var ingen stadsmänniska. När han kom till Stockholm 1888 hade han tillbringat sin mesta tid ute bland de susande granarna och sovit många nätter under bar himmel med en nying som enda värmekälla.
Vildmarken hans hem
Schröder var redan som ung livligt intresserad av jakt och friluftsliv och kom under sina yrkesverksamma år att mycket vistas i skog och mark. Befattningarna som bruksbokhållare och timmerköpare lät sig väl förenas med hans passionerade jaktintresse och han blev med tiden en mycket skicklig jägare och stor kännare av djurlivet i Värmland och Dalarna. Särskilt under stationeringarna i Dalby i norra Värmland och i Venjan i Dalarna kom han att tillbringa mycket tid i rena vildmarken.
Jakten hade varit hans drivkraft och vildmarken hans riktiga hem. Att han på sin ålders höst skulle bli en av våra mest lästa författare hade han ingen aning om.
Schröder debuterade som skribent redan 1853 genom att då och då skriva jakthistorier i olika tidningar, 1867 med berättelsen En björnjakt i Dalarna i Svenska jägarförbundets tidskrift.
Uppmuntrad av sina vänner tog Gustaf nu 64 år gammal sin penna och började skriva. Samma år 1888 utkom hans första bok Minnen från skogarna på Bonniers. Det blev en succé. Så hade ingen förut beskrivit jakten, skogarna och människorna.
Schröder var en nära umgängesvän till Albert Bonnier och hans produktion blev med tiden en betydande tillgång för Bonniers förlag. En inventering av folkligt bokinnehav som gjordes 1930 visade att Schröders arbeten, med sina många nyutgåvor, tillhörde de mer spridda i landet
Många böcker
I rask takt skrev sedan Gustaf Schröder 26 egna böcker och han lade inte sin penna åt sidan förrän han var 85 år gammal. Hans böcker handlade om jakt, om den tidens arbete på bruk och i skogen. Han beskriver finnarna och deras kultur som ingen annan och han är en duktig skidåkare och ger sig till och med på att göra en instruktionsbok i skidåkning.
I fosterhem
En märklig man måste man påstå, som egentligen inte hade någon påkostad utbildning. När han som femåring kom med sin familj till Arvika började bekymren. Faderns spinnerifabrik gick över styr och fadern dog när Gustaf var ung. För en syskonskara på 11 barn gällde det för änkan att hitta fosterhem åt barnen. Gustaf hamnade bland annat på herrgården i Häljeboda och fick läsa för informatorn tillsammans med herrgårdens barn.
Böckerna intresserade inte Gustaf så mycket som smedernas jaktskildringar. Snart fanns också Gustaf i jaktgänget, när de drog ut på jakt. Det var i Häljeboda som tonårige Gustaf sköt sin första varg i en fångstgrop.
Han kom att bli den tidens mest kände jägare, som fällde mer än 60 björnar, tusentals harar, tjädrar och orrar.